Barn och unga som lever i utsatta livssituationer på grund av föräldrarnas problematik – exempelvis psykisk/somatisk ohälsa, beroendeproblematik eller funktionsnedsättning – har rätt till stöd och information. Genom att arbeta med dessa barn ges inte bara möjligheter till en bättre barn- och ungdomstid. Det är också en tydligt förebyggande insats mot att utveckla egen problematik.Stödgruppsmetodiken innebär att barn och unga i liknande livssituationer träffar varandra under ledning av utbildade professionella stödgruppsledare. Med hjälp av lekar och övningar och genom att träffa jämnåriga och dela erfarenheter, tankar och känslor ges möjligheter att utveckla konstruktiva bemästringsstrategier och bryta en känsla av ensamhet och av att vara annorlunda. Boken redogör för hur verksamhetsformen vuxit fram och för teoretiska perspektiv och forskningsstöd inom området. Den beskriver också konkret och praktiskt hur arbetet i en stödgrupp kan se ut, med exempel från flera verksamheter med olika målgrupper.Boken vänder sig till professionella och studenter inom olika omsorgsyrken.
Vad händer med barnen i slutna grupper? Frågan är viktig och i allra högsta grad berättigad. När fundamentalistiska eller extrema grupper isolerar sig och stänger ute samhället finns plötsligt ingen insyn i barnens vardag och uppfostran. Ofta lever de under skräckliknande levnadsvillkor, blir utsatta för våld och hårda uppfostringsmetoder, samt förvägras många av Barnkonventionens grundläggande rättigheter. Här får vi träffa vuxna och barn som levt i fem olika sekter: Jehovas Vittnen, Knutby Filadelfia, Familjen, Finlands förebedjare och Hare Krishna. I djupintervjuer berättar de själva om sina upplevelser, och det starka förtryck och förnedring som präglat hela deras barndom. Det handlar om aga, psykiska och fysiska övergrepp, ibland sexuella övergrepp och alltid hotet om helvetet. Men också om bristande utbildning och utnyttjande i religionens namn. Den gemensamma nämnaren är stor rädsla och ledarnas oinskränkta makt.Charlotte Esséns 'Sektbarn' gavs ut för första gången år 2008, och då med ett omfattande faktainnehåll. Boken har sedan dess reviderats, och i den här senaste utgåvan är fokus helt och hållet på intervjupersonerna. Flera av dem berättar också om hur deras liv ser ut idag, dessutom har flera nya gripande intervjuer också inkluderats.'Det Essén beskriver är toppen på ett isberg. Ingenting tyder på att den hänsynslösa hjärntvätten av barn är på väg att minska. Tvärtom.' – EXPRESSEN'Det är skakande läsning, och har tyvärr ingenting med fiktion att göra.' – DAMERNAS VÄRLDCharlotte Essén, född 1957, är en svensk författare och frilansjournalist från Stockholm. Som mångårig skribent, bland annat i Dagens Nyheter, har hon främst inriktat sig på medicin- och samhällsfrågor. Hon har utbildat sig inom medicinjournalistik vid Karolinska Institutet.
Hur ofta får vi möjlighet till djupa, meningsfulla samtal? Vem lyssnar egentligen på dig – hela vägen till punkt? Känslan av total isolering i en svår livssituation kan ibland vara lika smärtsam som själva orsaken till krisen. Men du behöver inte bära allt själv. I en självhjälpsgrupp möter du människor som förstår – inte för att de har läst om din situation, utan för att de har levt den. Här får du prata utan att bli avbruten, lyssna utan att behöva lösa problem, och dela utan att bli bedömd. Det är inte terapi. Inte heller vanlig vänskap. Det är något eget: ett jämlikt möte mellan fem till tio personer, där erfarenhetsutbyte och ömsesidigt stöd blir som en kraftig empatisk injektion. Forskningen bekräftar det människor alltid känt: gemenskap stärker – självkänslan, den psykiska hälsan, känslan av att höra till. Ämnena kan vara nästan vad som helst: sorg, skilsmässa, ensamhet, sjukdom, mobbning eller existentiella frågor – men också vikt, hälsa och arbetslöshet. Medicinjournalisten Charlotte Essén förenar aktuell forskning, intervjuer och internationella utblickar med framgångsrika svenska verksamheter. Här får du veta varför självhjälpsgrupper fungerar – och en handfast vägledning för att starta en egen. En självhjälpsgrupp ersätter aldrig professionell vård – men är ett viktigt komplement till läkare, psykolog, kurator eller annan vårdgivare. Du är inte ensam. Det finns alltid någon som befinner sig i en liknande – eller till och med identisk – situation.
Hur ofta får vi tillfälle att ha djupa och meningsfulla samtal? Vem lyssnar verkligen på dig ända till punkt? Du behöver inte befinna dig mitt i en kris eller katastrof för att känna att något saknas i ditt liv. Alla kan behöva stöd och en känsla av gemenskap i olika situationer i livet. Problem som kan göra att du känner dig isolerad. I en självhjälpsgrupp möter du människor i samma situation, som verkligen förstår. De lyssnar utan att avbryta eller döma. Samtalsämnen kan vara nästan vad som helst: självkänsla, personlig utveckling, vänskap, existentiella frågor, ensamhet, svåra relationer, skilsmässa, sorg och sjukdom. Det handlar om jämlika möten mellan fem och tio personer som delar sina erfarenheter och ger varandra stöd. Att tillhöra en empatisk gemenskap gör livet rikare och mer framgångsrikt. Medicinjournalisten Charlotte Essén förenar ny forskning, intervjuer och internationella perspektiv, samt framgångsrika svenska initiativ. Du får insikt om varför självhjälpsgrupper är effektiva och hur du kan organisera en egen. En självhjälpsgrupp ersätter inte professionell hjälp, men den kan vara ett värdefullt komplement. Du är inte ensam. Många har ställts inför samma problem som du.