209 kr
Dag Solstad gick bort 14 mars 2025. Efter sig lämnade han sin mest personliga roman skriven för att ges ut efter hans död.
I Äntligen! Lyckan. ser Dag Solstad tillbaka på sin barndom och på det som har format honom som person. Det är mer direkt och personligt än någonsin förr, öppet och sårbart skrivet.
Romanen rör sig mellan konkreta barndomsbilder och reflektioner kring minnets osäkerhet, där det som inte sägs ofta blir lika betydelsefullt som det som berättas. Det handlar om hur han som elvaåring upptäcker att han är kommunist och genast förstår att han inte kan berätta det för någon, det är ett grymt svek, särskilt mot pappan – hans stora idol. Om hans komplexa relation till brodern Cato och sin mamma och hur han blir mobbad i skolan efter pappans död. Men också om kärleken till sin fru, Therese Bjørneboe, och hur bokens tillkomst i mångt och mycket är sprungen ur hans kärlek till henne. Han menar att lycka inte är något enkelt mål, utan snarare något flyktigt – en möjlig känsla som anas i kärleken.
Äntligen! Lyckan. är en storartad sista bok av en författargigant som aldrig slutade överraska. Det är en uppgörelse med det förflutna och en stillsam, existentiell avslutning på ett långt författarskap.
"Den sårbara och ärliga tonen i detta postuma verk överraskar hos en författare som ofta uppfattas som sval, intellektuell och ironisk. Överlag är berättarstilen naturlig och muntlig, som om tankarna flyter fram obehindrat. (...) Med sina långa, slingrande meningar lyckas Äntligen! Lyckan. förmedla en mångsidig bild av ett liv där smärta och glädje existerar sida vid sida." BTJ, nr 23, 2026
"Med mörk, underskruvad humor skildrar han den moderna människans tröstlösa försök att förstå livet och sig själv. (...) Äntligen! Lyckan är en utmanande bok, även för den som är över genomsnittet intresserad av Dag Solstad. Men för den som orkar följa norrmannens omständliga minnesarbete till slutet får något oväntat. (...) Dag Solstad ger oss en både oväntad och öm definition lycka. Att vilja göra sig begriplig för en annan människa." ETC, Kristin McMillen