247 kr
Skickas
247 kr
Skickas
233 kr
Skickas
233 kr
Tillfälligt slut
Sverige var ett samhälle där historien var över, konflikterna lösta och fram-tiden administrativ. Den socialdemokratiska välfärdsstaten i kombination med liberal demokrati hade segrat. När denna självbild nu krackelerar söker många efter nya svar.
Det förlorade paradiset argumenterar för att många svenskar vänder sig till konservativa idéer.
I denna bok analyserar Carl Eos den svenska självförståelsen som ett politiskt paradis. Hur den uppstod, varför den var dömd att gå förlorad och varför just detta sammanbrott har öppnat dörren för konservativa idéers återkomst. Med rötter i den västerländska konservativa traditionen, från Burke till Oakeshott, och med särskilt fokus på Sveriges idéhistoriska utveckling, visar boken hur konservatismen inte är en nostalgisk längtan efter det förgångna utan ett motstånd mot politisk utopism.
När liberala och progressiva projekt förlorar kontakten med verkligheten återvänder frågor om tradition, ordning, ansvar, gemenskap och politisk begränsning. Det är inte konservatismen som har förändrats utan verkligheten som har gjort den relevant igen.
"Det förlorade paradiset" är en bok för den som vill förstå vår tid bortom slagord, och för den som misstänker att framtiden inte ligger i fler visioner, utan i ett återupptäckt politiskt omdöme.
Carl Eos har en masterexamen i ekonomisk historia och har under mer än ett decennium arbetat med arbets-marknadsrelationer. Han debuterade med Utanförskap – En berättelse om främlingar, som väckte stor medial uppmärksamhet. Denna roman samt uppföljaren Anteckningar angående revolutionen gavs ut under pseudonymen Teodor Gustafsson. I dag är han bosatt i Stockholm och verksam vid den konservativa tankesmedjan Oikos.
309 kr
Skickas
Den internationella brottmålsdomstolen hävdar att den har rätt att åtala amerikaner för handlingar som Förenta staterna inte betraktar som brott. Kort sagt står det tjugoförsta århundrandet inför en episk kamp mellan å ena sidan de krafter som verkar för global styrning, och å andra sidan amerikansk konstitutionell demokrati. Transnationella progressiva och transnationella pragmatiker, i FN, EU, Europas postmoderna stater, ickestatliga organisationer, i företag, prominenta stiftelser, och viktigast av allt, i Amerikas ledande eliter, försöker etablera "global styrning". De inser att för att uppnå global styrning måste Amerikas suveränitet underordnas ett "globalt lagstyre". Förenta staternas konstitution måste inkorporera "den internationella rättens framväxande normer". I Suveränitet eller underkastelse granskas denna process, och den amerikanska allmänheten varnas för den fara som ligger framför oss.
Global styrning får sin legitimitet inte från demokratin, utan från en politiserad tolkning av mänskliga rättigheter. Den flyttar makten från demokratier (som Förenta staterna, Israel och Indien), till postdemokratiska institutioner, som domarna i den Internationella brottmålsdomstolen. Global styrning är en ny politisk gestalt (och en rival till den liberala demokratin), och den är redan en betydande aktör i världspolitiken.
Amerika står inför allvarliga utmaningar från radikal islam och ett allt mäktigare Kina. Samtidigt står Amerika inför en tredje utmaning, global styrning, en utmaning som kommer inifrån den demokratiska världen. Det är inte ett hot som bygger på våldsmakt, men det hotar ändå den fria världens konstitutionella självstyre. Även om det framstår som osannolikt att de utopiska globalisternas mål kan uppnås fullt ut, riskerar deras påverkan på opinionsbildningen i elitkretsar att underminera demokratin, såväl i Förenta staterna som i andra länder. Konsekvensen av detta skulle i så fall bli den amerikanska liberala demokratins långsamma självmord. Oavsett vilken sida som segrar, kommer den existentiella konflikten mellan amerikansk suveränitet (och demokratiskt självstyre i allmänhet) att utgöra kärnan i världspolitiken under överskådlig tid.