Titans undergång
Häftad, Svenska, 2026
199 kr
Kommande. Bevaka för att få ett mejl när produkten kan beställas.
Beskrivning
Morgan Robertsons kortroman Titans undergång för första gången på svenska, i översättning och med efterord av Christian Ekvall. Har en författare någonsin förutsett en framtida händelse mer tydligt än vad Morgan Robertson gjorde i sin roman Titans undergång som utkom 1898? Robertson skildrar en ödesdiger förlisning i Atlanten. På punkt efter punkt liknar hans berättelse vad som skulle gälla ett verkligt fartyg fjorton år senare, 1912. Båda fartygen beskrivs som störst i världen vad beträffar längd, antal ton och antal passagerare. Båda påstås vara ”osänkbara”. Båda har alldeles för få livbåtar – de rymmer bara en tredjedel av passagerarna.
Och själva olycksförloppen är nästan identiska: I ambitionen att slå hastighetsrekord över Atlanten färdas båda fartygen med maximal hastighet trots risken att stöta på isberg. Båda isbergskollisionerna sker i Nordatlanten, söder om Newfoundland, ungefär 900 sjömil från New York. Båda olyckorna sker i månaden april. Och de båda fartygen har nästan exakt samma namn: Verklighetens fartyg heter Titanic. Robertsons påhittade fartyg heter Titan.
Hur är detta möjligt? Är det ett bevis för att ”synskhet”, alltså förmåga att se in i framtiden, verkligen existerar? Just det har varit tvisteämnet beträffande denna bok allt sedan verklighetens Titanic sjönk 1912 och Robertsons fjorton år gamla bok uppmärksammades stort. Han intervjuades i pressen – men vad skulle han säga? Han hade skrivit en skönlitterär bok, en roman, han hade fabulerat, och av ofattbara anledningar blev hans fantasi verklig. Han dog kort senare, 1915.
Nu är Robertsons roman mer än enbart en beskrivning av en katastrof till sjöss – den är också en spännande hjälteberättelse med inslag av kärlek, trohet, principfasthet och svek, och mycket läsvärd som sådan. Men det är givetvis den ofattbara förmågan till förutsägelse som gjort boken så remarkabel.
Morgan Robertson var son till en sjökapten och gick som sextonåring in i handelsflottan där han efter ett decennium hade avancerat till förste styrman. När han var trettiosex gav han sig in på författarbanan och började skriva berättelser om det han kände bäst till, nämligen livet till havs. Kortromanen Titans undergång kom året därpå, men uppmärksammades stort först när verklighetens Titanic sjönk fjorton år senare. Robertson hade också ambitioner som uppfinnare. Han konstruerade ett periskop för ubåtar och ansåg sig vara först i världen med detta, men det viktiga patentet gick inte till honom utan till en tysk uppfinnare, vilket gjorde honom bitter. Han dog plötsligt på ett hotellrum i Atlantic City, 1915, av ett hjärtfel, endast femtiofyra år gammal.
Här kommer hans roman för första gången på svenska, i översättning av Christian Ekvall – som i sitt efterord även redovisar debatten om möjliga förklaringar till att Robertson verkade kunna se in i framtiden.
Morgan Robertsons kortroman Titans undergång i översättning och med efterord av Christian Ekvall. ISBN 978-91-7742-654-7. Högkvalitetspapper, sydda ark, mjuka pärmar med flikar, 128 sidor.
Och själva olycksförloppen är nästan identiska: I ambitionen att slå hastighetsrekord över Atlanten färdas båda fartygen med maximal hastighet trots risken att stöta på isberg. Båda isbergskollisionerna sker i Nordatlanten, söder om Newfoundland, ungefär 900 sjömil från New York. Båda olyckorna sker i månaden april. Och de båda fartygen har nästan exakt samma namn: Verklighetens fartyg heter Titanic. Robertsons påhittade fartyg heter Titan.
Hur är detta möjligt? Är det ett bevis för att ”synskhet”, alltså förmåga att se in i framtiden, verkligen existerar? Just det har varit tvisteämnet beträffande denna bok allt sedan verklighetens Titanic sjönk 1912 och Robertsons fjorton år gamla bok uppmärksammades stort. Han intervjuades i pressen – men vad skulle han säga? Han hade skrivit en skönlitterär bok, en roman, han hade fabulerat, och av ofattbara anledningar blev hans fantasi verklig. Han dog kort senare, 1915.
Nu är Robertsons roman mer än enbart en beskrivning av en katastrof till sjöss – den är också en spännande hjälteberättelse med inslag av kärlek, trohet, principfasthet och svek, och mycket läsvärd som sådan. Men det är givetvis den ofattbara förmågan till förutsägelse som gjort boken så remarkabel.
Morgan Robertson var son till en sjökapten och gick som sextonåring in i handelsflottan där han efter ett decennium hade avancerat till förste styrman. När han var trettiosex gav han sig in på författarbanan och började skriva berättelser om det han kände bäst till, nämligen livet till havs. Kortromanen Titans undergång kom året därpå, men uppmärksammades stort först när verklighetens Titanic sjönk fjorton år senare. Robertson hade också ambitioner som uppfinnare. Han konstruerade ett periskop för ubåtar och ansåg sig vara först i världen med detta, men det viktiga patentet gick inte till honom utan till en tysk uppfinnare, vilket gjorde honom bitter. Han dog plötsligt på ett hotellrum i Atlantic City, 1915, av ett hjärtfel, endast femtiofyra år gammal.
Här kommer hans roman för första gången på svenska, i översättning av Christian Ekvall – som i sitt efterord även redovisar debatten om möjliga förklaringar till att Robertson verkade kunna se in i framtiden.
Morgan Robertsons kortroman Titans undergång i översättning och med efterord av Christian Ekvall. ISBN 978-91-7742-654-7. Högkvalitetspapper, sydda ark, mjuka pärmar med flikar, 128 sidor.