En liten flicka klamrar sig fast vid sin mamma, men vuxna händer bänder loss henne ur mammans famn.
Senare sitter flickan på en sliten buss som kör längs dammiga vägar mot ett okänt mål. Hon har armarna om sina småbröder och tröstar dem med mammans sista ord: Vi kommer snart ses igen.
Varför överger man sina barn? Atefeh är fem år gammal när hon och hennes bröder smugglas till Europa. Föräldrarna är soldater i en iransk motståndsrörelse och blir kvar i organisationens militärläger. I ett slag är femåringen mamma till sina bröder.
”Min hand i min” är en berättelse om att växa upp utan någon annan att hålla fast vid än sig själv, om missförhållanden som skickligt städas undan och om ett samhälle som gång på gång misslyckas med att se det utsatta barnet. Men det är också en berättelse om en envist brinnande livskraft, och om modet att slutligen bryta sig fri.
"Trots allt mörker är boken behaglig att få befinna sig i, tack vare författarens följsamma språk. Atefeh Sebdani ... skriver sakligt och med en tydlig framåtrörelse där varje mening är omsorgsfullt formulerad ... en mycket läsvärd självbiografi som ger insyn i hur det är att fly från ett land och växa upp i ett annat, och vad det innebär att vara kvinna i en miljö där det manliga begäret styr." Göteborgs-Posten
En välskriven biografi om ett verkligt människoöde där ett barn far illa och hamnar hos fosterföräldrar vars enda fokus är Mujaheddin-rörelsen i Sverige och i sista hand tänker på barnen. En historia om att hitta inre styrka när det verkligen behövs.
-
5,0 utav 5 stjärnor
5/5
Läs den!!
Det är inte ofta jag ger en bok omdömet Fantastisk. Atafehs berättelse berör mig in i själen, om bandet mellan en mor och hennes barn, om ett storasyskons roll som förälder, där Atafeh offrar sig själv. Atefeh läser upp boken själv, med otrolig känsla, och hennes smärta skulle kunna skära genom stål. Socialtjänsten brast i sin uppföljning för de här barnen, och det väcker frågor hos mig hur denna uppföljning ser ut idag, 2024?
Lisa
5,0 utav 5 stjärnor
5/5
Bladvändare - du vill inte att den ska ta slut!
Boken fångade mig, redan vid titeln - när jag började läsa den kunde jag inte släppa den förens jag läst ut hela boken. Sebdani har ett otroligt vackert och nästan poetiskt språk som gör att man som läsare inte vill att texten ska ta slut.
Det är en skickligt berättad historia, där man gråter och skrattar om vartannat vartefter man läser de hemska orden. Det Sebdani har varit med om som barn och i sin ungdom är fruktansvärda saker som INGET barn, eller vuxen för den delen, ska behöva genomlida.
Boken väckte mina minnen från barndomen med flykt från krig i bagaget, jag hade turen att fly med bägge mina föräldrar - jag vet inte vem jag hade varit idag om jag själv som 5 åring hade behövt fly till Sverige med min syster som då var 10 månader. Vad händer med en människa som tvingas bli vuxen och vara stark när man fortfarande är ett barn? Man vet aldrig hur stark man är förens man tvingas vara stark, det är mitt motto och Sebdani visar en enorm styrka i sin berättelse.
"Min hand i min" är en rörande och tankeväckande roman som stannar kvar hos läsaren långt efter att den sista sidan är vänd. Jag kan varmt rekommendera den till alla som vill försöka förstå hur det är att komma som flykting till ett främmande land, eller att man får stå på egna ben och klara sig själv redan som ett litet barn.
Nazira
5,0 utav 5 stjärnor
5/5
Din hand i din Atafeh!
Din hand i din, dina tårar i dig, du i dina brödrar, vilka såg just dig!
Dina minnen delar du med oss, må vara en dyr läxa för oss!
En bok med barn i fokus! Missa inte den!
Ali R
5,0 utav 5 stjärnor
5/5
Fantastiskt
Mycket gripande historia. Rekommenderar den varmt
Chenar
5,0 utav 5 stjärnor
5/5
Stark rekommendation
Tyckte mycket om boken, lyssnade och hade svårt att stänga av den. Den var starkt berörande, upplysande och välskriven. Samt bra inläst. Rekommenderar den varmt!
-
5,0 utav 5 stjärnor
5/5
Årets bok
Sorlig, vacker och omöjlig att sluta läsa. Ett hemskt öde men en urkraft till kvinna som tog sig ut och igenom. Med ett poetiskt och vackert språk får läsaren/lyssnaren njuta av Atefehs röst i dubbel bemärkelse
Lena
5,0 utav 5 stjärnor
5/5
WOW!!!
Jag ville inte att det skulle ta slut¿och vilken härlig röst att lyssna på. Fantastisk bok¿även om sanning gör ont i en och man känner igen så mycket av det så var det skönt att höra någon annan säga orden. TACK!
Sassa
5,0 utav 5 stjärnor
5/5
Fantastisk!
En mycket tankeväckande intressant bok. Fantastisk att lyssna på,mycket gripande,upprörande & ibland sorglig! Alla skulle behöva läsa/ lyssna på denna bok.
-
5,0 utav 5 stjärnor
5/5
Längtan och styrka
Atefeh skriver öppet och kärnfullt om sin livsresa. Det är ett viktigt verk med allmängiltighet gällande hur barn från alla bakgrunder längtar efter och behöver samhörighet, bekräftelse, och villkorslös kärlek. Styrkan och klarsyntheten med vilken Atefeh navigerar sin historia är beundransvärd. Inte nog med att hon har övervunnit de oräkneliga hugg livet gett henne, hon har dessutom blomstrat och kunnat höja sig långt över sina förutsättningar.
Karl
5,0 utav 5 stjärnor
5/5
Magiskt vackert skriven
Ett hemskt öde som gör ont att följa men skriven på ett så oerhört vackert sätt. Rekommenderar alla att läsa denna!
Lena
5,0 utav 5 stjärnor
5/5
Sorgligt, viktigt - ett uppvaknande
En bok man inte kan låta bli att sträckläsa. Man vill ju att allt ska bli bra. Och när det sjunker in att det är på riktigt så blir det också mer ledsamt. Och viktigt.
Marie
5,0 utav 5 stjärnor
5/5
gripande och välskriven
Sorglig, hoppfull, melankolisk. Väl värd att läsa. lättläst och gripande. Man kommer snabbt in i den och svårt att lägga ner!
Anna K
5,0 utav 5 stjärnor
5/5
Fina Atefeh!
Tack för att jag har fått ta del av en liten bit av ditt liv! Vilken resa du har gjort. :)
AmandaS-U
5,0 utav 5 stjärnor
5/5
Modig och viktig
Jag sträckläste denna bok under ungefär tolv timmar samma dag som den kom ut då det var för svårt att lägga ifrån sig den.
Boken handlar om konsekvenserna av författarens föräldrars medlemskap i det "iranska folkets mujahedin". En organisation som har varit terrorstämplad och skildrad som en sekt av flertal stater och internationella organisationer.
Som läsare får man en liten inblick i mujahedins operationella verksamhet i Irak och Frankrike men författaren fokuserar framförallt på hur mujahedin av strategiska skäl splittrar familjer som är medlemmar i organisationen. Detta genom att barn, likt författaren och hennes bröder, i mycket ung ålder tvingas separera från sina föräldrar under ytterst traumatiska omständigheter för att sedan sändas till västerländska länder där fosterfamiljerna, som också är medlemmar i mujahedin, tar hand om barnen i utbyte av ekonomiskt stöd från västerländska länder. Detta dels i syfte att finansierar mujahedins verksamhet men även för att rusta barnen inför deras egna framtida roller i organisationen genom vad som kan beskrivas som inget annat än politisk hjärntvättning, samt med förhoppningen att de en dag återvänder till mujahedins militära verksamhet för att ta över deras nu uttrötta föräldrars plats i organisationen. Antingen som stridande soldater eller som "martyrer" i propagandasyfte.
Vad som händer alla dessa barn som separeras från sina mödrar och fäder, skildrar författaren utifrån sina egna erfarenheter på ett mycket ödmjukt och intimt sätt. Som läsare är det omöjligt att inte gripas av de hjärtskärande scenerna där hon separeras från sin mamma och tvingas som femåring att bli vuxen på endast ett par minuter.
Det är också omöjligt att inte bli hjärtkrossad av hennes och hennes bröders misär hos fosterfamiljen i Sverige, där allt som inte får lov att hända ändå händer. De fysiska, psykiska och sexuella övergreppen skildras på ett sätt som lämnar ingen oberörd. Skildringarna är så starka, genuina och hjärtkrossande att man som läsare bara vill man stoppa in handen i boken och dra upp barnen ur den så oförtjänta och orättvisa tillvaro som genomsyrar hela deras barndom.
Men det är inte bara tragedi som skildras. Något som också genomsyrar hela boken är författarens styrka, förnuft och kärlek. Kärlek till sina bröder, till sin make och i slutändan framförallt till sig själv. Hur hon gång på gång trots alla traumatiska händelser, och redan som femåring, har bestämt sig att kämpa hela vägen. Att stå emot och att vinna över de som gjort henne så illa. Författaren inger på så vis hopp för de som upplevt de svåra känslor som hon så givmilt och modigt delar med sig av i hela boken.
Jag rekommenderar boken till alla som öppensinnat vågar titta på alla delar och aktörer i en konflikt och vilka konsekvenser det har för de människor som inte har valt att delta i den.